tisdag 1 november 2011

Älgered, inlägg 2 .

Jag fortsätter där jag slutade i mitt föregående Älgereds inlägg  .
 Vi är nu inne efter by gatan i Älgered . Har lagt ut några foton på dessa gårdar som finns i byn .
 Det stora gula har varit bio och även affär en gång i tiden , har på senare år iordningställs till idrottcentral med bla löparbana .
Här ligger missionshuset idag . I boken om Elgered kan man läsa att hemmanet som stod här före ,blev nog på 1850-talets mest omvälvande än på någon annan gård i byn , på  grund av dödsfall och andra problem i släkten , jag skriver kortfattat om historien som står i boken , kvinnan som bodde i det gamla hemmanet blev änka två gånger , sedan blev hon lämnad ensam med tre små barn då hennes tredje make rymde till Norra Amerika . Han efterlystes från Bergsjö kyrkas predikstol ett år senare den 18 nov 1855 "att inom natt och år infinna sig" .( Han återkom dock aldrig från Amerika) .
Fyra år senare dör kvinnan endast 29 år gammal och efterlämnade tre barn , den äldste var då bara 10 år .
Och då det även flyttades ut gårdar från byn som bla hade en mindre tjänlig gårdsplats och i anledning därav byggnaderna lätt kunde skadas . Kanske ägorna låg illa till , och inte minst kanske den låg trångt till i förhållande till annan bebyggelse ur brandskydds synpunkt . Så vid besiktningen 1855 fastslogs att hemmanet skulle flyttas ut från den sammanhållna byn och jag ser att det var samma årtal kvinnans make rymde så det var två svåra slag för henne kan jag själv bara ana mig till.

Här låg byns telefonväxel . Det svenska riks telefonnätet kom till Älgered på fullt allvar 1928 . Många fick på den tiden gemensam ledning , så någon fick tex 7 a medans grannen 7 b . När 7 a fick ett samtal ringde växeln en signal medans 7 b fick två signaler på varandra . På så vis kunde mottagarna höra vem som skulle ta emot samtalet .
Den gemensamma ledningen innebar vissa olägenheter eftersom samtal till grannen kunde avlyssnas . Det gällde därför att välja sina ord noga under samtalets gång .
Jag har hört om en sådan episod då två grannar inte var så kontant och den ena lyssnade av sin "goda granne" då denna skulle ringa in till handelsboden för att beställa varor och avsluta sitt samtal med att hon även skulle ha två askar "TUTTIFRUTTI" den "goda grannen" fick sedan heta bla "den där dj.... TUTTIFRUTTI borst iren"  , ja så kunde det gå till på den tiden . Ja "borst iren" är dialekt och betyder där borta :)
Här är Älgeredskollektivet som även här räddat många olyckliga ungdomar . Var här även en affär då jag var barn , minns att jag på 70 talet gick hit med en femma som jag fått och köpte smågodis för hela slanten . Damen fråga mer än en gång om jag verkligen skulle ha godis för hela femman . Jaaaa svarade jag lyriskt jag förstod ju inte pengavärdet riktigt då . Jag fick en ENORM påse minns jag . Idag får man väl bara några kolor på botten för en femma .
Har även en annan historia om denna butik som då drevs av ett Stockholmspar och en bykvinna kom och ville köpa rödbets frön , men butiken hade tyvärr inte rödbets frön så butiksägaren föreslog däremot att hon skulle köpa rödbetor och plantera . Ja det var inte så gott alla gånger förstår jag också men denna historia roade många av byns kvinnor .
Här låg byns postkontor .


Här är bygatan sett nerifrån .

 Jag hittade en till lite "rolig" historia i Elgereds boken om några bybor . Förr i tiden gick man ofta i gårdarna och hälsade på . Man kom som man var utan några föranmälningar som endel "tvunget" måste ha idag då ett sporadiskt besök är helt otänkbart , tråkigt nog tycker jag personligen men jag är ju uppväxt på landsbygden .

Iallafall så bodde här en kvinna som kallades Lind-Brita då hon nu hette Britta Lind . Hon brukade då gå neröver bygatan i Elgered och tittade in en liten stund innan hon gick till nästa gård . På vägen tillbaka hem så tog hon den andra sidan och hälsade på i gårdarna .
 Hon brukade även hälsa på "Sving-Hasse" . Till slut blev han less på henne eftersom hon aldrig gick hem om kvällarna tyckte han då . En dag då han såg henne komma drog han ner byxorna och ställde sig med sin bara bak innanför dörren . Då när man kom på den tiden så brukade man inte ens knacka på dörren utan bara öppna och stiga in och det gjorde Lind - Brita även hos Sving - Hasse . Hon öppnade dörren och fick då syn på Sving - Hasses bara bak som han nu stått "på pass med innanför ytterdörren" Lind-Brita utbrast men "Hasse hunnan" och slog igen dörren ,om hon återkom någon mer gång , framkommer inte historien i boken .
Historien låter barock , men förr i tiden kunde man ta sig dylika friheter utan att bli anmäld av sedlighetsivrare .

Ska tillägas att Lind-Britta var anlitad med varjehanda i gårdarna , vid sjukdom och dödsfall var det henne man anlitade , hon kom då och hjälpte till med den sista tjänsten .



Ja jag kommer lägga ut några fler inlägg om just Älgered , så fortsättning följer :)


5 kommentarer:

  1. Fina bilder på hus som minner mig om
    - att hämta posten
    - handla mat på Ramströms
    - smyga in på Erikssons och köpa två lösa cigaretter av Majvor för 25 öre
    - gå in på "telegrafen" lägga i en tioöring och ringa nån kompis i Bergsjö
    ... och mycket mera.
    Vet du om det finns någon bild bevarad av Teas kiosk? /Ingrid

    SvaraRadera
  2. ... å på godtemplarhuset spelade vi bordtennis varje måndag och onsdag kl 19-21. Ove Forslin var en av dem som lärde oss att skruva och smascha. Han ordnade även danskurs för oss ungdomar. /Ingrid

    SvaraRadera
  3. Så underbart att läsa det du skriver Ingrid :) Har ju tyvärr ingen bild av kiosken men vet att den finns en liten bild på den i Elgeredsboken .
    Och tusen tack till er båda :) Är bara så roligt detta med bilder på sin hembygd och jag kommer troligen att lägga ut mera om Älgered senare i vinter , är ju en by som står mig nära :)

    SvaraRadera
  4. Bodde på missionshuset en kort period i min barndom. Där gick jag också i söndagsskola.
    På måndagarna fick jag gå till Erikssons affär och köpa tuggummi för 25 öre. Med tuggummit följde en filmstjärnebild och sådana samlade man på. Jag minns också att när Åsa Nisse-filmer visades på biografen i godtemplarhuset var det kö långt ut på landsvägen./Margareta

    SvaraRadera