söndag 19 juni 2011

Vad var det som hände igentligen ?

Vad var det som hände igentligen?
Ibland ställer man sig den frågan då man gång på gång ser vackra hälsingegårdar som bara står och får förfalla . Dom har en gång i tiden varit praktfulla och ståtliga med bra lägen med bygden som brer ut sig framför deras "fötter”, nu står dom där bortglömda och utom all räddning . Bara lupiner som smyckar dem förgäves och någon enstaka kejsarkrona som vägrar släppa taget och ge upp .

Klicka på bilderna för att få dom större .


Mossan har lagt sig mjukt över hela taket , medans skogen speglar sig i dem allt mer trasiga gamla fönsterrutorna .

En gardin som lyste skir och vit hänger nu bara i sköra trådar och tvätten som hängdes upp men aldrig togs ner kan anas bakom den sköra gardinen .



Smidda hemgjorda handtag 


Lupinerna kämpar för att smycka upp det trista och gråa . Och man undrar vem satte den gamla vackra tillbringaren där och varför , blev den kanske kvarlämnad och bortglömd .

Så vacker glasveranda och dubbeldörr som ingen vill nyttja igen .

 
                                                   


Ibland önskar jag att gamla gårdar kunde tala men ska jag vara ärlig så kanske jag inte ville höra allt . Alla gårdar bär på sina många hemligheter både tragik och glädje . Kanske det är därför dom gamla gårdarna fascinerar mig enormt då man kan vandra utanför dem i lugnet som omgärdar dem medan svalorna viner ovanför huvudet .

Liljorna trängs med lupinerna medans luckan slår lätt i vinden . 
Alla har väl lekt kurragömma och tittat i ett nyckelhål någon gång . 
En enda kejsarkrona som vägrar ge upp .